Britt-Marie Stegs bloggar

Inför det nya decenniet - som också är vårt 10-åriga jubileumsår! - vill jag satsa på en ännu mer nära relation till alla er som gillar Hälsingestintans produkter. Jag hoppas att med hjälp av denna nya blogg kunna få ta del av och själv ge synpunkter på den värld som omger oss på Hälsingestintan. Nervöst? Ja, absolut! Jag är ju inte någon van bloggare och undrar mycket över vad som kommer att vänta mig. Men, jag är nyfiken och det är och har alltid varit en viktig drivkraft för mig ända sedan konceptet Hälsingestintan såg dagens ljus.

Vi har ett så fantastiskt kunnande och så stor potential när det gäller produktion av nötkött här i Sverige. Bönder med djup erfarenhet och fin uppfödning som jag menar vi bättre skulle kunna ta vara på. Vi på Hälsingestintan jobbar stenhårt för att minska glappet mellan bonden och kunderna som köper köttet. Och vi märker allt oftare att efterfrågan och produktion inte alltid matchar varandra. T ex så säljs det massor av utländskt nötkött till Sveriges restauranger. Många av dem uppger att de gör det för kvalitetens skull. De vill ha riktig fettmarmorering i köttet och det är en bristvara. Våra bönder kan producera minst lika bra kött om de bara får en tydlig signal att det är det som efterfrågas. Det handlar om val av köttraser och rätt utfodring. Klarar vi det så slipper vi köra kött över halva jorden.

När jag tänker efter så har jag hur många tankar som helst vad gäller utvecklingen framåt. Men, jag undrar så över vad ni tycker. Vad vill ni? Vad tycker ni? Det är ju ändå ni konsumenter som faktiskt styr vad vi ska ta fram. Hälsingestintan hade aldrig funnits utan engagerade konsumenter som bryr sig om hög kvalitet och ställer krav på djuromsorg mm.

Jag hoppas nu att någon därute i bloggosfären vill tycka till och diskutera! Tror inte jag hinner vara härinne varje dag för programmet är späckat men jag skriver så fort jag hinner och några gånger i veckan blir det säkert av. Jag är tacksam om ni som kanske är vana bloggläsare hjälper mig. Kul om ni hör av er!

PS. På bilden ser ni mig med Aron, mitt första barnbarn. Jag är alltså inte bara stolt fembarnsmor utan även mormor!