Vad äter djuren?

Fick ett mail idag där personen undrade vad våra djur äter. Det kommer allt fler sådana frågor och det är bra för det visar att allt fler faktiskt bryr sig om hela kedjan från gård till bord. Köttrasdjuren från Hälsingestintan äter gräs från den egna gården, i form av hö, ensilage och bete. I många fall får djuren även mumsa på gårdens egen spannmål, dvs korn och havre, men det händer att uppfödare med liten areal även köper in foder från andra ställen. Som proteinkälla används med fördel ärtväxter som man odlar tillsammans med gräset som sedan skördas som ensilage. De första (ca) sex månaderna får kalven också en hel del mjölk genom att dia sin egen mamma. Mineraler och salt får djuren hela livet.

Hamburgare á la Hälsingestintan

I kväll har vi extra gäster hemma i huset i form av tre tonårsgrabbar. De har åkt i slalombacken och kom hem hungriga som vargar. Det fick bli stora hemgjorda hamburgare av Hälsingestintan köttfärs med pitabröd och grönsaker. Ibland är det svårt att förstå hur mycket en tonåring egentligen kan sätta i sig och ändå är de smala och långa som flaggstänger. Hur som helst - mätta barn är glada barn. Nu sitter de på övervåningen och pratar om"väldigt viktiga hemliga saker". I morgon bitti är de inte lika pigga.....

Grisens liv

Sitter vid mitt kontorsfönster och ser ut över gnistrande vit snö, blå himmel och sol. Hmm.. vad gör jag här inne? Jo det ska jag tala om...tar noga reda på hur en svensk gris egentligen har det jämfört med en, dansk, engelsk eller tysk. Inser att jag ovillkorligen skulle välja en svensk bondgård om jag vore gris. Hör här: på den danska grisen klipper man av knorrarna på nyfödda grisar, utan bedövning. Man har "sällan" strö över huvud taget. Grismamman är fixerad i upp till 160 dagar om året. Dvs kan inte ens vända sig och då har de danska grisarna faktiskt det bättre än i övriga EU!

Den svenska grisen då? 40% större yta att röra sig på. Det är lag på att alla! grisar ska ha halm, grismamman får bygga bo när hon ska föda. Och behöver jag säga det..knorrarna får sitta kvar. Vad väljer du när du står där i köttdisken? Är du säker på var köttet kommer ifrån? Om inte säg till i butiken - det är din rättighet att få välja och grisarnas rättigheter dem bevakar du genom dina val.

Givande dag

Idag bilade vi upp till Timrå. Vi kommer att lägga en del av vår styckning där under en tid.
Vi träffade Stig och Håkan som är två härliga norrlänningar med riktigt kvalitetstänk. Ska bli kul att samarbeta med dem. Kul att det faktiskt finns "gubbar" i köttbranschen som inte är rädda för förändringar. Det ljusnar på den fronten för varje år.. Men på vägen hem var det mörkt, mörkt och mörkt. Jag längtar efter våren. Det glada paret på bilden heter Östen och Tuula. De driver Nilssons köttaffär i Nynäshamn. Gissa vilket kött de säljer?

Fest på Konserthuset!

Igår kväll fick vi äntligen veta vem av oss som vunnit Årets Företagerska. Det blev Lena Näslund, VD och grundare av varmärket Snö of Sweden. Hon har gjort en fantastisk resa och har idag både hög omsättning och lönsamhet. Stort grattis Lena!

Kvällen var späckad av exempel på kvinnlig drivkraft och jag är mycket hedrad av att ha blivit nominerad. 800 personer kom och firade med oss och jag kan lova att det var fest och glam. Nu sitter jag på tåget hem till Järvsö igen. Jobbar med en produktkalkyl. Tillbaka till verkligheten med andra ord.

Tillbaka i Stockholm igen. Den här dagen är lite speciell. På eftermiddagen ska jag träffa en jury i tävlingen Beautiful Business Award. Och i kväll, på Konserthuset får vi veta vem av oss som blivit årets företagerska, årets tjänstutvecklare eller årets uppstickare. Konkurrensen är stor och det är riktigt skoj för det betyder att vi kvinnliga företagare är på stark frammarsch.
Ska bli jättekul att träffa de andra nominerade och utbyta lite erfarenheter. Googla gärna Beautiful Business Award om ni vill veta mer om detta.

Monsterbiff till middag? Satte kaffet i halsen när jag såg SVT i morse. Två journalister har skrivit en bok om hur det hycklas om hur bra djuren har det. Det är ingen rolig läsning. På företagens hemsidor ser allt ut att vara en Astrid Lindgren idyll men vid närmare granskning har de hittat både Belgian Blue och grisar som inte får tillräckligt med halm att böka i. Skärpning alla djuruppfödare. Vi har en stark djurskyddslagstiftning i Sverige. Den är till för att följas!

Och ni som är seriösa. Var tacksam när ni blir kontrollerade. Att säkerställa detta är det absolut enda alternativet för svenskt lantbruks överlevnad.

Har nyss varit ute på en härlig vinterpromenad. Den värsta kylan har släppt men det knarrar under skorna. Ute i skogen kommer jag ofta på bra idéer. På tisdag i veckan som kommer ska jag vara tillsammans med en grupp andra kvinnliga företagare på Konserthuset i Stockholm. Vi är nominerade till Beautiful Business Award. Vi ska alla prata en liten stund på scenen och jag fick frågan om jag kan återge hur det är att vara kvinnig ledare i en mansdominerad bransch. Mitt ute bland granarna kom jag precis på vad jag ska berätta. Men det får bli en hemlis fram till tisdag kväll.

Idag hälsade vi på vår nyaste lilla Hälsingestinta. Susanne som i vanliga fall håller reda på var allt kött från oss kommer ifrån har fått en alldeles underbar liten flicka med tjockt mörkt hår. Tre veckor gammal ligger hon där med tjock kalufs och andas med små lätta andetag. När man ser en så liten människa inser man plötsligt att livet är stort. Varje dag springer vi i våra ekorrhjul och glömmer att det är här och nu som livet är. Är jag på rätt väg? Gör jag det jag verkligen vill? Gör jag något som är gott för andra? Tar jag chansen att dela med mig av det
jag har lärt mig? Jag önskar allt gott till vår nya stinta och tackar för påminnelsen att livet finns här och nu.

En ny generation uppfödare

Pratade nyss med en hälsingebonde som tänker nytt. Det var uppfriskande. Lantbrukarna har länge levt allt för långt ifrån marknaden och vad som egentligen efterfrågas. Nu ska vi snart ha en träff för att lösa det. Vi vill ju ha marmorerat fint kött från djur som gått ute i hagarna flera månader om året. Rätt korsningar, rätt foder och en djuromsorg att vara stolt över.

Bonden har fattat galoppen snart ska vi träffas ett helt gäng med uppfödare från närområdet. Det ska bli kul. Håll i er för nu ska vi sätta Hälsingland på kartan!

Britt-Marie Stegs bloggar

Inför det nya decenniet - som också är vårt 10-åriga jubileumsår! - vill jag satsa på en ännu mer nära relation till alla er som gillar Hälsingestintans produkter. Jag hoppas att med hjälp av denna nya blogg kunna få ta del av och själv ge synpunkter på den värld som omger oss på Hälsingestintan. Nervöst? Ja, absolut! Jag är ju inte någon van bloggare och undrar mycket över vad som kommer att vänta mig. Men, jag är nyfiken och det är och har alltid varit en viktig drivkraft för mig ända sedan konceptet Hälsingestintan såg dagens ljus.

Vi har ett så fantastiskt kunnande och så stor potential när det gäller produktion av nötkött här i Sverige. Bönder med djup erfarenhet och fin uppfödning som jag menar vi bättre skulle kunna ta vara på. Vi på Hälsingestintan jobbar stenhårt för att minska glappet mellan bonden och kunderna som köper köttet. Och vi märker allt oftare att efterfrågan och produktion inte alltid matchar varandra. T ex så säljs det massor av utländskt nötkött till Sveriges restauranger. Många av dem uppger att de gör det för kvalitetens skull. De vill ha riktig fettmarmorering i köttet och det är en bristvara. Våra bönder kan producera minst lika bra kött om de bara får en tydlig signal att det är det som efterfrågas. Det handlar om val av köttraser och rätt utfodring. Klarar vi det så slipper vi köra kött över halva jorden.

När jag tänker efter så har jag hur många tankar som helst vad gäller utvecklingen framåt. Men, jag undrar så över vad ni tycker. Vad vill ni? Vad tycker ni? Det är ju ändå ni konsumenter som faktiskt styr vad vi ska ta fram. Hälsingestintan hade aldrig funnits utan engagerade konsumenter som bryr sig om hög kvalitet och ställer krav på djuromsorg mm.

Jag hoppas nu att någon därute i bloggosfären vill tycka till och diskutera! Tror inte jag hinner vara härinne varje dag för programmet är späckat men jag skriver så fort jag hinner och några gånger i veckan blir det säkert av. Jag är tacksam om ni som kanske är vana bloggläsare hjälper mig. Kul om ni hör av er!

PS. På bilden ser ni mig med Aron, mitt första barnbarn. Jag är alltså inte bara stolt fembarnsmor utan även mormor!